Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Månad: februari 2016 (sida 1 av 4)

Medierna och Trump

Det finns vissa drag av sado-masochism i förhållandet mellan Donald Trump och amerikanska medier. En relation där den ena hånar och slår och den andre aldrig säger nej. Det började med misstro. När den yvige fastighetsmiljardären från New York lanserade sin presidentvalskampanj möttes nyheten med skepsis. Inte kunde väl Donald Trump mena allvar med sin kandidatur? Etablerade medier hånade hans framträdanden, kritiserade hans brist på sakpolitiska förslag och konstaterade att Trump inte kunde tas på politiskt allvar.

Huffington Post meddelade symptomatiskt i juli 2015 att man bestämt sig för att sluta bevaka Donald Trump som politiker. All rapportering om Trump skulle hädanefter publiceras på nöjessidorna, som en markering av hur oseriös hans kampanj var. ”Trumps kampanj är en sidoföreställning”, konstaterade Huffington Posts redaktionsledning. Sen vet vi vad som hände. Donald Trump drog storpublik på sina valmöten och steg som en raket i opinionsmätningarna.

Huffington PostI december 2015, efter att Trump föreslagit att USA skulle hindra alla muslimer från att resa in i landet, ändrade Huffington Post sin publiceringspolicy. Trump flyttades från nöjes- till politiksidorna, med motiveringen ”nu är det inte roligt längre”.

Fortsätt läsa

Hillary Clintons politiska utveckling (2)

Hillary Clintons seger i lördagens primärval i South Carolina blev betydligt större än väntat. Opinionsundersökningarna hade indikerat en segermarginal på cirka 20 procentenheter över Bernie Sanders, men i realiteten blev den nära 50 (73,5 % mot 26 % enligt preliminära siffror). Hon vann i stort sett alla väljarkategorier, de svarta med större siffror (87-13) än till och med Barack Obama 2008 (78-19). Den överlägsna segern gjorde att hon också tog hem klart flest delegater i delstaten (39-14) och nu har en stor ledning inför Super Tuesday den 1 mars. Resultatet motiverar en fortsatt granskning av Clintons politiska utveckling. Hur formades hon politiskt, och vilka var hennes främsta inspirationskällor?

Fortsätt läsa

Dilemmat klass eller ras?

COLUMBIA, SOUTH CAROLINA Ett par tjejer smyger ut ur lokalen där Bernie Sanders deltar i en bönefrukost på Allen University.
– Gratis college, blir det spontana svaret på varför de lockas till Bernie Sanders inför lördagens primärval.
Publiken domineras av afrikan-amerikaner, men några vita ansikten skymtar runt borden i en sliten samlingssal. Allen University är ett så kallat HBC, Historically Black College, som erbjuder svarta ungdomar högre utbildning men skolorna har ofta ekonomiska problem på grund av för litet kapital, för få förmögna föräldrar, för få f.d. studenter som skänker pengar samt konkurrens från andra universitet.
Efter gospelsång och bön intar Bernie Sanders podiet. Sanders kärnbudskap är egentligen enkelt: Varför har inte invånarna i det rikaste landet i världen samma förmåner som i övriga västvärlden – allmän sjukvård, gratis skolgång, offentligfinansierade val, skattesystem där de rika betalar sin beskärda del?
Fortsätt läsa

Gud – ingen huvudsak i valet

Donald Trump fick kritik av påven för okristliga ställningstaganden. Han ses som den klart minst religiöse av årets presidentkandidater. Men sannolikheten att republikanerna (numera det parti som har starkast stöd av aktivt kristna väljare) väljer honom som sin kandidat blir bara större och större.

kö till kyrkanReligion verkar inte riktigt spela den avgörande roll i amerikansk politik som man lätt kan få intryck av. Visserligen kan en stor majoritet amerikaner fortfarande inte tänka sig en uttalad ateist som president. Amerikaner tror fortfarande på Gud i en omfattning som skiljer sig klart från européer. Och i kongress- och delstatsval har kandidater med stark kristen profil, åt höger, länge varit framgångsrika.

(Observera att inlägget är författat av Anders Mellbourn)

Fortsätt läsa

Den republikanska ångesten

WASHINGTON Ordet våndor täcker inte längre det som pågår i republikanska partiet, GOP.

Det håller på att slitas sönder av oro över Donald Trumps framgångar, av tilltagande nervositet för hur kongresskandidaterna ska klara sig i november, av den nya ställningsstriden med Barack Obama om den hastigt uppkomna vakansen i Högsta domstolen.

Men vad värre är – det spekuleras i om Trumpväljarna håller på att ta över och att det i så fall förändrar partiets traditionella värdegrund med oanade följder för framtiden.
Fortsätt läsa

Guantanamo Bay – Groundhog Day?

Ett av Barack Obama mest framträdande vallöften under hans kampanj 2008 var att stänga fånglägret på Guantanamo. Detta som en del av hans budskap om förändring [change] och att USA skulle återgå till de rättsprinciper och praktiker i kampen mot terrorismen som ”var värdigt en sann demokrati”. Bara två dagar efter hans installation undertecknade han tre olika exekutiva lagar med syfte att förändra riktningen i kampen mot terrorismen. En av underskrifterna ämnade  stänga Guantanamo. Till sin hjälp att hitta en juridisk hållbar lösning för stängningen hade han valt Greg Craig men bara elva månader senare lämnade Craig sitt uppdrag och hans Guantanamo Plan drogs tillbaka. Politiken som följde var den motsatta mot vad Obama utlovat. Guantanamo fick vara kvar, man fortsatte använda militärtribunaler samt hålla fångar frihetsberövade utan rättslig prövning på obestämd tid.

Fortsätt läsa

Debatt à la Jerry Springer?

Flera månader innan valresultaten kommit in från Iowa och New Hampshire drog 2016 års presidentkampanj igång med de första TV-debatterna, republikanernas i augusti förra året och demokraternas i oktober. Ytterligare åtta debatter har hållits av republikanerna sedan dess, och åtminstone tre till står för dörren, och demokraterna kommer totalt att ha klarat av lika många fram till det att bägge partierna slutar med primärvalsdebatter i mars. Efter det att respektive presidentkandidater valts ut efter partikonventen i början av sommaren är det sedan dags för tre debatter mellan dessa två och en mellan deras vicepresidentkandidater.

Fortsätt läsa

Frågor efter lördagens val

Det finns många frågor som är intressanta att begrunda efter lördagens val. En är vad Donald Trumps seger, den andra på raken, egentligen betyder. Har ”the party of Bush” nu definitivt blivit ”the party of Trump”, som New York Times skriver? Jeb Bush startade kampanjen med stort stöd och välfylld kassa och sågs i början som den givne favoriten. Nu har han hoppat av innan valet i hans egen hemstat Florida den 15 mars. Vad var det som Trump begrep om de republikanska väljarna som Bush et consortes så kapitalt felbedömde?

Fortsätt läsa

Därför vann Donald Trump

WASHINGTON Siffrorna blev till och med bättre än i opinionsmätningarna. Donald Trump fick 32,5 procent av rösterna i primärvalet i South Carolina.

Tvåan, Marco Rubio, såg lite tagen ut på lördagskvällen, eftersom han troligen väntat sig en större marginal gentemot trean Ted Cruz, 22,5 mot 22,3 procent.

Snabbanalys: varför segrade Trump? Jo, för att icke-politikern paradoxalt nog visat prov på att vara en skicklig politiker.

Fortsätt läsa

South Carolina – först i Södern

COLUMBIA, SOUTH CAROLINA Ett enstavigt svar kom när jag frågade republikanske South Carolina-senatorn Lindsey Graham om vad som skiljer detta valår från andra.

– Trump.

Dagen före primärvalet i South Carolina fördelades väljarstödet så här, enligt Realclearpolitics sammanvägning: Donald Trump 30, Ted Cruz 18, Mario Rubio 18, Jeb Bush 10, John Kasich 9 procent. Stalltipset lyder att Trump vinner, vilket i så fall blir en upprepning av anti-etablissemangsresultatet 2012. Nagelbitandet gäller tvåan. Cruz eller Rubio?

Ögonblicksbilder från en flera dagars rundresa mellan valmöten i South Carolina:

Fortsätt läsa

Äldre inlägg