Amerikaanalys.se

För en breddad analys av amerikansk politik

Den svenska förebilden?

Tage Erlander besöker president Truman 1952. I bakgrunden utrikesminister Acheson och den svenske washingtonambassadören Boheman.

Tage Erlander besöker president Truman 1952. I bakgrunden utrikesminister Dean Acheson och den svenske Washingtonambassadören Erik Boheman.

Amerikanerna tänker inte så ofta på Sverige, och att landet skulle bli ett ämne för amerikanska presidentkandidater eller framstå som en modell för att lösa amerikanska problem låter kanske märkligt. Men faktum är att Sverige (och Skandinavien) förekommer då och då i amerikansk samhällsdebatt.  Den pågående valkampanjen är inget undantag, och denna gång är det främst Bernie Sanders som har tagit upp ämnet. Sanders kallar sig för demokratisk socialist och har flera gånger framhållit Sverige som både en inspirationskälla och förebild. Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Tillvänjningens tysta tyranni

FILE - In this June 18, 2012, file photo RNC chairman Reince Priebus, right, Rep. Paul Ryan, R-Wis., Republican presidential candidate, former Massachusetts Gov. Mitt Romney, and Gov. Scott Walker, R-Wis., left, arrive at a campaign event in Janesville, Wis. Priebus said on a talk show Sunday Aug. 26, 2012, that Republican candidate Todd Akin's insistence on staying in the Missouri Senate race could cost the party its chance to win control of the Senate. (AP Photo/Evan Vucci, File)

Två ledande republikaner – partiordföranden Reince Priebus (t v) och talmannen i representanthuset Paul Ryan. (AP Photo/Evan Vucci, File)

Det var oundvikligt att det skulle ske. Redan innan det stod klart att Donald Trump skulle bli republikanernas kandidat började de första republikanska kappvändarna krypa till korset. Först bland de tyngre makthavarna inom partiet var guvernör Chris Christie, som trots sina kritiska uttalanden i valkampanjens inledning valde att offentligt stödja Trump och inta rollen som nyttig idiot, enligt elaka röster för att han hoppas få en plats på valsedeln.

Därefter har den ene republikanen efter den andre gjort liknande lappkast, varav åtskilliga som tidigare tagit skarpt avstånd från Trump. Förutom en växande grupp av folkvalda handlar det om en rad konservativa intellektuella, donatorer, lobbyister och intressegrupper. Talmannen Paul Ryan har ännu inte knäfallit framför den presumtive ledaren, men det är nog bara en tidsfråga innan så sker.

Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Vill inte ha, men måste ta Trump

Nu börjar primärvalssäsongen lida mot sitt slut. Washington höll sina val på tisdagen, sista stora valdagen inträffar den 7 juni.

Nu börjar primärvalssäsongen lida mot sitt slut. Washington höll sina val på tisdagen, sista stora valdagen inträffar den 7 juni.

WASHINGTON Det har ju talats mycket om delegater och superdelegater de senaste månaderna. Men inte nödvändigtvis om vilka de är och hur de väljs – och vilka överraskningar som kan vänta.

Ta till exempel delstaten Washington där primärval hölls på tisdagen. Trump vann eftersom han är ende kandidat. Men vid partikonvenet i helgen uttalade 40 av de 41 delegater som valdes stöd för Ted Cruz, trots att de är bundna av valresultatet när GOP samlas i Cleveland i juli. Och på andra sidan vann Hillary Clinton, men vid partimötena, caucuses, i mars segrade Bernie Sanders och det är detta resultat som ska räknas vid konventet i Philadelphia.

Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Trump – ingen Reagan

GetFile

WASHINGTON Kunde Ronald Reagan kan väl Donald Trump? Den här parallellen till 1980 dras då och då. Det är inte omöjligt att Trump vinner presidentvalet – men det kommer i så fall inte att bero på att han är en ny Ronald Reagan.

Det finns några likheter: kändisskapet, teflonlagret, utmaningarna av status quo-krafterna i partiet och anklagelser om lättviktighet. I övrigt är olikheterna slående.

Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Obama nu historia i TV

Gridlock Obama

Barack Obama har åtta månader kvar som president och SVT sammanfattar under fyra söndagar i maj  ”Åtta år med Obama” med hjälp av en ambitiös brittisk dokumentärserie.  Även om Obama verkar ha ett ovanligt livaktigt sista ämbetsår, är det inte orimligt att börja summera.

I jämförelse med den pågående valrörelsen blir det här uppfriskande söndagskvällar. Efter två avsnitt är det fortfarande ett hjälteporträtt. Vi möter en president med stora förändringsambitioner, både självsäker, eftertänksam och taktisk skicklig.

Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

1990-talsskandaler i repris

photo 2

WASHINGTON En av de än så länge obesvarade frågorna detta valår lyder: Hur många vill verkligen återuppleva dramerna som omgav makarna Clinton, först i Arkansas, sedan i Vita huset?

Donald Trump utgår tydligen från det. Eller så är de senaste anklagelserna mot expresidenten Bill Clinton bara ett av hans vanliga tricks för att dominera nyhetsflödet – eller att hämnas.

I en intervju med Sean Hannity i Fox News i onsdags kväll (ja, den andra i den kanalen på två dagar) hävdade Trump att Clinton begått våldtäkt och betalat enorma skadestånd.

Onekligen en ny nivå för så kallat negativt kampanjande.

Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

”What Does Bernie Want?”

Slutstriden är inledd mellan Hillary Clinton och Bernie Sanders.

Slutstriden har inletts mellan Hillary Clinton och Bernie Sanders.

Efter tisdagens primärval i Kentucky och Oregon, där Hillary Clinton och Bernie Sanders vann var sin delstat, återstår nio val för demokraterna med valen i Kalifornien och New Jersey den 7 juni som höjdpunkter. Republikanerna håller sex ytterligare primärval fram tills dess, men där har spänningen försvunnit efter att Donald Trumps utmanare kastade in handduken. Dramatiken återfinns för tillfället på den demokratiska kanten, även om få tvivlar på vem som till slut tar hem nomineringen. En fråga som många nu ställer sig är vad Sanders egentligen är ute efter (”What Does Bernie Want?”), och hur han kommer att agera på partikonventet i Philadelphia. Nöjer han sig med allt det han uppnått hittills (vilket inte är lite), med att hålla ett stort tal på konventet och få genomslag för en del av sina förslag i valprogrammet? Eller är han ute efter att sätta hårt mot hårt och driva krav på stora förändringar som t ex en reformering eller ett avskaffande av systemet med superdelegater?

Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Vänder lyckan för Hillary?

10622863_844540395601918_3381459668331067328_n

WASHINGTON Hillary Clinton segrade i West Virginia och Kentucky i primärvalen 2008. I år förlorade hon mot Bernie Sanders i West Virginia – men förväntas ta hem Kentucky som tillhör de delstater där makarna Clinton odlat kontakter på lokal nivå i årtionden.

Tisdag. Primärvaldag. Kentucky (enbart demokraterna) och Oregon på västkusten. Både Clinton och Sanders har kampanjat hårt i Kentucky, i Clintons fall ända in i det sista med plakat som det ovan, med Kentuckysilhuett.
Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Vilka är icke-röstarna? Yngre, minoriteter, fattiga

complain

Tvärtemot vad många tror hade USA länge ett jämförelsevis mycket högt valdeltagande. Från 1840 till 1900 röstade mellan 70 och 80 % av de röstberättigade männen i presidentvalen (kvinnorna fick rösträtt 1920). Därefter minskade deltagandet gradvis fram till 1930-talet, för att sedan vända uppåt igen och passera 60-procentstrecket 1960. Med början år 1972 inleddes en ny nedgång som nådde en bottennivå i presidentvalet 1996, då endast 49 % av de röstberättigade deltog, den lägsta siffran sedan 1924. Därpå vände det uppåt igen och i presidentvalen 2004, 2008 och 2012 röstade 60,4, 62,3 respektive 57,5 % av de röstberättigade. Det är tämligen låga siffror vid en internationell jämförelse, och deltagandet i mellanårsvalen – de val som äger rum mellan presidentvalen – är av tradition ännu lägre (endast 36,4 % 2014, det lägsta sedan 1942).

Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

President Gary Johnson?

WASHINGTON Stoppa Trump-krafterna har inte gett upp. Kanske, kanske, kanske, kan man hitta en väg att enas kring ett alternativ – en tredje kandidat.

Appeller har gått ut om att stödja det libertarianska partiet som finns på valsedlarna i så gott som samtliga 50 delstater och det är ett stort plus i sammanhanget.

Men tvåpartisystemet är djupt rotat och tittar man tillbaka finns det inga lyckade exempel. Flest röster i modern tid fick en annan affärsman och miljardär, Ross Perot, i valet 1992.
Fortsätt läsa

Email this to someoneShare on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn
« Äldre inlägg